Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NITTONDE KAPITLET. Festen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter supén försvann dock hennes misstämning
helt hastigt, då den unge notarien och Lizzie satte i
gång några sittlekar i hvilka äfven de yngre fruarna
och herrarna deltogo. Det var ej längre tanke på,
att kjolen var för kort, att lockarna raknat på ett
bedröfligt sätt eller att tant Dorotea ej bevärdigade
henne med ett enda ord under hela kvällen. Värre
förtretligheter kunde man med jämnmod bära, om
man blott sedan fick leka och skratta af hjärtans
lust. Och skrattade gjorde Magda, så att det gaf
eko i salen, och lektorn blef betänkt på att stäfja
hennes munterhet.
Men då var det någon af de äldre herrarne, som
anmärkte:
»Man blir glad i sinnet bara af att höra det
barnet skratta», och lektorn gaf i tysthet den gamle
herrn rätt och lät sin dotter hållas. Han visste nog
han, hvilken upplifvande verkan det glada
barnaskrattet många gånger haft på honom själf.
»Det är roligt, när barn äro barn och ej vilja
spela fullvuxna», fortsatte den gamle herrn, och
lektorn nickade instämmande. Hvarken han eller
någon annan, som denna stund sågo Magda och
Gertrud kunde ana hur ofta de längtade efter att vara
fullvuxna.
När den sista vagnen rullade från gården kunde
farmor ej låta bli att draga en suck af lättnad, där
hon stod nickande och vinkande på stora trappan.
Morbror Hans, som stod bredvid, vände sig om och
såg småleende på systern.
»Hvarför skall du ställa till stora kalas, när de
trötta dig så mycket?» frågade han.
»För att göra dig ett nöje», höll farmor på att
svara, ty doktorn var road af stora sällskap, men
ändrade det till: »därför att man ibland måste
besvara de bjudningar man själf mottagit.»
»Hvar och en vet, att vårt hus står öppet för
våra grannar utan några särskilda bjudningar», sade
doktorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
