Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Blå tornet i Stettin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det var hertig Bogislav», hviskade Färdig.
»Så syntes mig ock», svarade jag i samma
hviskande ton.
»Hvad månde han hafva i sigte?»
»Säkerligen ingenting godt, ty när furstar finna
nödvändigt att förkläda sig, pläga de ingalunda vara
stadda på goda vägar.»
»Låtom oss följa honom!»
»Godt! Framåt marsch!»
»Men försigtigt!»
Som man vet var denne hertig Bogislav känd
för att vara särdeles utsväfvande i sitt lefnadssätt,
och den tanken låg derför nära till hands, att han
var stadd på en af sina vanliga nattliga utflykter,
men jag kände likväl en aning inom mig, att denna
gång var någonting vigtigare på färde, och jag gaf
derför med lätthet vika för min kamrats önskan att
följa hertigens spår.
Vi höllo oss på så långt afstånd från den i
sakta mak framskridande gestalten, att han icke i
mörkret kunde upptäcka oss, i synnerhet som vi
smögo oss så nära husraden som möjligt.
På detta sätt hade vi redan en lång stund följt
den förklädde hertigen på spåren, då vi plötsligt
sågo honom stanna utanför en byggnad, som kastade
en ovanligt lång och mörk skugga. När vi sågo upp,
blefvo vi varse, att det var det blå tornet, en byggnad,
hvilken, som man vet, redan förut hade väckt
vårt intresse.
Här sågo vi honom stanna och uppmärksamt
skåda omkring sig, liksom om han velat förvissa
sig om, huruvida han var obemärkt eller icke.
Vaktposternas taktmessiga steg på de närbelägna
vallarne tycktes ingifva honom en viss tvekan. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
