Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. I fiendens läger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men jag sprang ett stycke ifrån honom och sade med
låtsad räddhåga:
»Gode herrar krigsmän! Hafven medlidande med
en stackars, fattig bonde och tagen icke ifrån mig det
enda jag har att sälja. Hvar skall jag sedan få bröd
ifrån till min hustru och barnen derhemma? Köpen
min tupp, så att jag kan hafva penningar med mig
hem, annars .....»
»....... annars får du väl stryk af din käring.»
»Ha, ha, ha!» skrattade de vilde sällarne.
Det var nu visserligen icke min mening att
framställa mig såsom en under toffeln stående äkta man,
men jag tänkte, att om det kunde höja mig i soldathopens
ögon, så borde jag icke hafva något deremot.
Likväl ansåg jag det höra till stycket att låtsa en
större förskräckelse för soldaterna, än för den käring,
som desse trodde mig ega derhemma.
»Lugna dig, min gosse», sade en af dem under
ett rått grinande. »Hvar är du hemma?»
»I byn Lindenthal», svarade jag, ännu till
utseendet rädd.
»Hvad skulle du tycka om att blifva soldat?»
sporde en annan.
»Hu!» sade jag, låtsande en rysning.
»Potztausend!» röt en af dem. »Det vore ett
lyckadt skämt. Gripen honom och gören honom till
soldat. Han skall snart tacka oss, för det vi dragit
honom bort från hans elaka käring.»
Alla tyckte detta vara ett lustigt förslag och de
trängde allt närmare inpå mig. Jag hade god lust
att med tillhjelp af mina kraftiga armar befria mig
från de efterhängsna soldaterna, men lyckligtvis
ihågkom jag ändamålet med mitt uppträdande på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
