Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. På yttersta förpostlinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag fruktat inträffade verkligen. Vi hade knappt
hunnit en half mils vag från hemmet, förr än en
förskräcklig åskknall dånade och en klart lysande
blixt spred ett sken, så glänsande som dagsljuset,
öfver alla de omgifvande föremålen. Med möda
kunde jag styra de förskräckta djuren. Det lyckades
dock blott för en kort stund, ty när blixt snart
började oupphörligen följa på blixt och det ena
tordönet icke hunnit sluta, förr än det andra började
— med ett ord, när åskvädret utbrutit i hela sin
fasansvärda storhet och sitt hemska majestät, då
kunde jag icke längre beherska dem. Förgäfves
sökte jag att lugna dem med vänliga ord — min
stämma öfverröstades ju af åskans jättelika röst. Lika
fruktlösa voro mina bemödanden att med kraften
af mina armar tygla dem. Ursinnigt störtade de
framåt ... framåt ... Det var en hemsk färd
och den blef ännu hemskare, ju närmare vi kommo
till sjön, till bråddjupet, ty det syntes mig alltför
troligt, att vi skulle komma att göra detta fasansfulla
fall nedför bergets brant och jemmerligen
omkomma i de upprörda vågorna. Då, när vi nalkades
det farliga stället, när jag redan såg dess af
bländande blixtar belysta yta — då, mina
kamrater, var jag rädd. Jag, som lugnt genomlefvat
hundrade äfventyr på krigarens stråt och mer än en
gång i stridens hvimmel varit nära döden utan att
känna en tillstymmelse till fruktan — jag var i detta
ögonblick rädd ...»
»Ha!» afbröt Kraft min berättelse. »Väl var
ställningen vådlig, men blifva rädd — fy! det skulle
aldrig hafva fallit mig in.»
Och han skrattade dervid åt hvad han kallade
min enfald. Men de öfriga kamraterna instämde icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
