Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fiendtliga anslag, som misslyckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 16 Januari lät konungen en del af trupperna
rycka ut och samlas på det vidsträckta torget
— en stor, jemn plats med välbyggda hus på alla
sidor. På den ena sidan af torget låg en kyrka,
hvars sköna torn sträckte sig upp mot himlen.
Mången gång har jag tänkt att de, som bygga dessa
höga torn, vilja derigenom gifva oss en bild af bönen,
hvilken ju också stiger mot höjden, när den går ur
ett andäktigt och troget hjerta. Vid detta tillfälle
hade jag likväl icke tid att anställa sådana
betraktelser, ty jag måste hafva hela min uppmärksamhet
fästad vid tjensten, enär vi skulle under konungens
egna ögon öfva oss i vapnens bruk.
De gode borgarne, hvilka de första dagarne efter
stadens eröfring hade hållit sig dolda i sina hus,
men nu åter hade börjat samla sig till köpslående
på torget, sedan de funnit, att svenskarne icke äro
röfvare, som göra fredliga och värnlösa män och
qvinnor skada, måste nu åter för några timmar
lemna saluplatsen, sedan de inpackat sina varor.
Några judar flydde i största hast och deras
löjeväckande åtbörder och tydligt framstickande rädsla
blefvo orsak till månget leende, som upplyste våra
ärliga bussars eljest bistra anleten. Borgarne deremot,
hvilka visste, att de ingenting hade att frukta,
aflägsnade sig med lugn och värdighet, men med
tydlig beundran för våra truppers ädla och krigiska
skick och hållning.
Under krigsmusikens lifliga toner ryckte vi upp
på torget och fingo sedan genomgå alla de olika
handgreppen med geväret. Gustaf Adolf var sjelf
den kommenderande. Omgifven af sina fältöfverstar,
satt han på sin ädle, brunröde gångare framför fronten.
Hvad han var ståtlig till häst, denne konung!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
