Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Mannen i munkkåpan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemnade jag kyrkan, inom mig öfvertänkande hvad
jag hade hört och huru jag skulle kunna afvända
den nya fara, af hvilkon konungens lif nu hotades.
Då jag väl hade kommit ut ur templet och
befann sig under den höga portalen, lutade jag mig
mot en af de höga pelare, hvaraf porthvalfvet
uppbäres, och började allvarligt taga i öfvervägande,
hvad jag borde företaga mig och hvad jag skulle i
denna sak göra. Borde jag följa efter mannen, när
han kom ur kyrkan, och derigenom söka upptäcka
hans bostad eller borde jag lemna honom i ro för
aftonen och invänta morgondagens sol, innan jag
vidtoge några mått och steg? Denna fråga sysselsatte
mig lifligt och jag hade äfven i mitt sinne
mycken undran angående den hemlighetsfulla
mannens person. Hvar hade jag förut sett dessa ögon,
af hvilka jag, medan aftonsångsgudstjensten pågick,
hade varseblifvit en skymt? Hvar hade jag förut
hört denna röst, hvilken föreföll mig så bekant?
Och likväl var jag öfvertygad derom, att mannen
icke var svensk, ty hans samtal med den andra
munkskepnaden fördes på Tysklands tungomål och
på ett sätt, som för visso häntydde på, att detta
språk var hans modersmål. Jag började i mitt
minne mönstra alla de tyska bekantskaper, som jag
egde, ända till dess jag träffade på det rätta. Denna
rigtiga tanke gaf sig, oförsigtigt nog, uttryck genom
detta halfhögt uttalade utrop!
»Ha! Ulrik Apfelbaum!»
Ja, det måste hafva varit denne. Jag påminde
mig nu hela mannens uppträdande i kyrkan, hvarje
ord, som han talat, hvarje rörelse af hans kropp,
och jag fann, att likheten var omisskännelig. Min
öfvertygelse derom växte till en sådan visshet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
