Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Det nya citadellet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturligtvis befann äfven jag mig bland dem,
som i afseende på kannans bruk icke kunde vara
fänrik Hall till nöjes, och jag måste med de öfriga
dela äran af hans missnöje, så väl som bitterheten
i hans grofva ord.
»Ha, Flink,» ropade han med skrålande röst,
»du synes mig vara en äkta kruka och jag skulle
icke vilja hafva dig i min tappra fänika, der jag
helst önskar män, som äro dugliga både i strid och
dryckjom.»
Jag besvarade icke denna yttring af hans tanke
om min person, men för att icke ännu en gång
gifva den druckne mannen anledning att förtreta
sig öfver min återhållsamhet, reste jag mig snart
och aflägsnade mig ur salen. Onekligen hade jag
dermed äfven en annan afsigt, nemligen att från
vallarne taga en öfverblick af den kringliggande
trakten, för att öfvertyga mig om, att ingen fara
var på färde.
När jag aflägsnade mig, hörde jag fänriken sjunga:
Vin och flickor är min lycka,
Öl och kärlek älskar jag.
Har jag flicka ej att trycka
Till min barm med ljuft behag,
Då dricker jag,
För Bacchus svag,
Hela Guds dag
I muntert lag.
Men stark som en björn, när till striden jag går,
Mot tio jag ensam båd’ fäktar och står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
