- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
209

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. En äfventyrlig färd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bortgång ville draga dig undan hans om djuriska lidelser
talande ögon?»

»Ja, jag inser det väl och är dig tacksam derför
och lofvar att alltid, hvad helst må hända, lyda
dig, ty du är ju ....»

De hade redan hunnit så långt bort, att jag
icke kunde med säkerhet uppfatta fortsättningen af
deras samtal. Emellertid hade jag hört tillräckligt,
för att kunna bilda mig ett omdöme om
anledningarna, hvarför Strahl och hans väna dotter hade
tidigare, än de andra gästerna, lemnat den kungliga
festen, hvars mest lysande stjerna den senare
säkerligen hade varit.

Som en klart lysande blixt uppgick för mitt
minne, hurusom jag någon gång hade hört omtalas,
att en temligen högt uppsatt man i konungens närhet,
en man af tysk härkomst, skulle hafva blifvit
upptänd af den mest passionerade kärlek och lidelse
för den sköna Aurora. Man visste icke rätt, hvilken
det var eller hvad han hette, men ryktet hade
ändå haft mycket att beställa med denna sak, ehuru
alla sade, att skön jungfrun afskydde denne
tillbedjare och alls icke uppmuntrade hans ömma
böjelse. Jag kände mig öfvertygad om, att det var
denne samme man, om hvilkens beteende far och
dotter hade samtalat, då de nyss passerade förbi mig.

Så högljudt och bekymmerslöst i afseende på
möjligheten, att någon lyssnare kunde vara dold i
närheten, som desse samtalade, så tysta gingo de
fyra efter dem följande skuggorna. Det var icke
ens möjligt att uppfånga det aldra minsta ljud
af deras steg. Tigern, som smyger sig öfver sitt
rof, eller katten, som bereder sig att störta fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free