- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
244

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. En äfventyrlig färd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än den förra, ty alla mina tjugo knektar affyrade nu
sina vapen och äfven fienderne aflossade samtidigt
sina gevär. De fiendtliga kulorna slogo mot
ytterväggarna med ett egendomligt ljud, men ingen enda
förirrade sig in till oss. Deremot såg jag, att åter
ett tiotal af våra fiender hade blifvit gjorda oskadliga.

Naturligtvis stormade alla mot öppningen till
vår fristad, så att det vid denna snart uppstod en
blodig svärdskamp, i hvilken utdelades mer än en
klufven panna. Två af mina tappra bussar föllo
för att aldrig mera uppstiga. Men när då från vår
sida med de omladdade vapnen en ny salva lossades,
kunde fienderna, all sin tapperhet oaktadt, icke
hålla stånd. Dock flydde de ännu icke, men de
veko tillbaka och striden afstannade under några
ögonblick. Då först varseblef jag, att anföraren
sjelf icke deltog i striden. Han stod, klokt nog,
men tillräckligt fegt derjemte, utom skotthåll för
våra icke långt gående ryttarevapen. Ursinnig
öfver det tappra motståndet skrek han till sitt folk:

»Gå på! Raskt framåt! I uppfören eder
såsom fega krukor, om I låten en så ringa skara
afskräcka och hindra eder. Gå på! Gå på!»

De stackars soldaterna lydde och stormade ännu
en gång mot vår förskansning, men våra svärd voro
tillreds att taga emot dem. Ehuru de stredo
såsom lejon, kunde de dock icke spränga hindret.

Vi stredo man mot man.

Det var utan tvifvel enfaldigt och vittnade föga
om klokhet hos anföraren, att han icke lät en del
af sitt folk ladda om skjutvapnen, medan de andra
stredo med svärdsegg. Hade han vidtagit detta
försigtighetsmått, så skulle hans seger varit viss,
om än svår. Hans uraktlåtenhet eller enfald,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free