- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
269

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Huru Gustaf Adolf gick öfver Lech

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyckte, att endast roffoglar skulle kunna bo och
vistas. Jag lade alltså mitt öga intill rutan och
aldrig i min lefnad har jag sett en syn, hvilken
till den grad fästat min uppmärksamhet och väckt
mitt intresse, som denna, ja, jag stod en lång stund
orörlig och liksom förstenad, ty jag kunde i förstone
icke tro annat än att det var en gengångare från
andra verlden, som här tedde sig för mina girigt
forskande ögon. Den man, som satt der rakt framför
mig, ansåg jag nämligen vara för längesedan
hängd eller på annat sätt skaffad ur verlden. Man
må derför icke undra öfver de känslor, med hvilka
jag återsåg honom lifslefvande och, som det tycktes,
vid allsköns helsa och ypperlig välmåga.

Mannen var — Ulrik Apfelbaum.

Huru kunde nu denne skurkaktige karl befinna
sig här? Ja, detta var för mig i denna stund en
outgrundlig gåta och först lång tid derefter, när
jag i konungens budskap kom till Mainz, fick jag
veta, att Ulrik Apfelhaum hade lyckats ännu en
gång rymma ur sitt fängelse. Denna gång hade
det säkerligen skett med fångvaktarens tillhjelp; ty
denne försvann samtidigt med fången. Man talade
om, att fångvaktaren låtit sig bestickas af en munk,
och jag trodde mig vara sanningen på spåren, när
jag ansåg att denne räddare icke varit någon
annan än pater Antonius, livars bekantskap jag en
gång, ehuru osedd, haft nöjet att göra i Guds
eget hus.

Den man, som samtalade med Ulrik Apfelbaum,
tycktes vara en arbetare, möjligen en fiskare,
och säkerligen hade jag att i honom skåda den
lycklige egaren af denna fallfärdiga koja. Åtminstone
var detta min egen tanke om saken, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free