- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
295

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Framför Ingolstadt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hop, hvars kläder och anleten vittnade om elände
och en till vansinne gränsande fanatism. Sjelfva
barnen hade ett utseende, som påminde om afgrundsandar,
och de äldre... trotsa alla försök till
beskrifning. Nog af, de voro värdiga representanter
af den religiösa fanatismens vederstygglighet.

Den ilande farten hejdades icke, förr än de
efter en half timmes förlopp anlände med mig till
ett inne i skogen beläget hus, som troligen i den
fredliga tiden varit användt till skogvaktarebostad.
Här voro träden icke längre små och dverglika,
utan tvärtom stora, rigtiga jättar bland skogens
barn. Hvem förmår emellertid tydligt föreställa
sig mina känslor, då jag på förstugubron varseblef
min dödsfiende, Ulrik Apfelbaum? Det var då af
ödet beslutadt, att han och jag ständigt skulle
mötas här i verlden och aldrig kunna bli hvarandra
qvitt!

Det som aldra mest förargade mig, var
emellertid det förnöjda och belåtna utseende, som
bofven antog, då han blef mig varse. Troligen kunde
de stackars bönderna aldrig hafva medfört ett mera
kärt byte, än den person, som redan så ofta ställt
sig mellan honom och hans nedriga ändamål och
så ofta bringat honom hardt nära en snöplig
ändalykt.

»Ha, ha, ha!» utlät han sig, sedan han en stund
betraktat mig med spotska och hånande blickar.
Det kallar jag en god fångst, mina barn! För den
mannens tillfångatagande skola Maria och helgonen
förlåta er minst hundrasju synder hvardera.»

Den fåniga hopen åhörde med förtjusning den
i munkdrägt klädde Apfelbaums storartade löften.
Det uppstod ett allmänt skri och skrän bland den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free