Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Qvinnolist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kastade sig öfver mig såsom en vansinnig, men då
jag var beredd på denna ytterlighet, var det mig
en lätt sak att blifva hans öfverman, i synnerhet
som min kroppsstyrka var mycket ansenligare än
hans. Inom ett ögonblick hade jag vridit dolken
ur hans hand och nedkastat honom på det
mjuka vagnssätet, der jag höll honom fast med ett
grepp, från hvilket han förgäfves försökte att
frigöra sig.
»Du qväfver mig!» stönade han.
»Godt! Då slipper jag besväret att hänga dig.»
»Hvad ämnar du göra och hvart förer du mig?»
»Ifall du verkligen intresserar dig för denna
sak, vill jag låta dig veta, att utanför stadsporten
finnes ett stort träd. Dit för jag dig nu, ty der
skall du hängas. Du bjöd mig en gång på bål och
lågor. Jag har icke råd att bestå dig en så ärorik
död, men du bör vara tacksam för hvad jag kan
gifva dig. Det är i alla händelser välmenadt.»
Vagnen rullade nu ut genom stadsporten. Skenet
från vaktstugans upplysta fönster föll en sekund
rakt in i vagnen och jag såg Ulrik Apfelbaums nu
af förtviflan vanstälda ansigte.
En kort stund färdades vi utanför staden, der
vagnshjulen icke längre dånade, såsom mot den
stenbeklädda stadsgatan. Nu hejdade Hans Färdig
sina hästar. Vi voro vid målet.
Ännu förgingo några minuter under
förberedelserna till afrättningen, men så snart dessa voro
afslutade, hissades Ulrik Apfelbaum upp under en
väldig gren. Vi stannade icke för att i mörkret
fröjda oss öfver hans dödsarbete, utan skyndade
derifrån, öfvertygade, att vårt arbete var väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
