Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. En utflykt till Tyrolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvar befinner han sig? Jag måste uppsöka
honom.»
»Du blifver likväl nödsakad att vänta, tilldess
han återkommer, hvilket dock lärer inträffa innan
aftonen. Han följde i går på eftermiddagen
drottningen och hennes följe ett stycke på väg.»
»Hvad? Är då drottningen också borta?»
»Ja, visserligen!»
»Huru kan du veta det? Jag har icke hört
något derom.»
»Karin förtäljde mig det i går vid middagstiden.
De skulle fara på eftermiddagen och konungen
skulle ledsaga dem under färdens början, sade
hon. De lära till en början hafva tagit vägen
till Augsburg, men drottningen skulle derifrån
genast begifva sig till norra Tyskland.»
Min plan att hos drottningen vinna skydd för
min brud hade således blifvit omintetgjord.
Missmodig begaf jag mig tillbaka till värdshuset.
Auroras glädje och ömma tillgifvenhet, då hon
här kastade sig i mina armar, skingrade för en
stund molnen på min panna, men snart instälde
sig åter de allvarliga tankarne och jag omtalade
för min trolofvade, hvad jag denna morgon hade
velat uträtta till hennes välfärd och huru mina
beräkningar visat sig vara missräkningar.
»Hvad dina omsorger om mig bereda mig
glädje!» utropade hon. »Det är ljuft för en qvinna
att hafva någon, som med ömhet tänker på och för
henne. Emellertid, min älskling, förjaga molnen
från din panna och låt icke den närvarande tidens
sällhet skingras af tankarne på framtiden.»
»Men din lycka, ditt lif sväfvar ju i fara. Huru
skulle jag då kunna vara lugn? Städse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
