- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
366

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. En utflykt till Tyrolen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Auroras muntra skämt och den lifvande känslan
af att ega henne i min närhet, att kunna fatta
hennes hand och mottaga uttrycken af hennes innerliga
kärlek — allt detta förjagade inom kort alla sorgliga
tankar ur mitt sinne. Vår färd gick raskt
framåt under nattens mörker. Intet äfventyr
träffade oss och när morgonen randades hade vi redan
hunnit så långt, att de höga tyrolska bergen med
sina snöbetäckta toppar visade sig i fjerran.
Morgonsolen kastade sitt sken på det hvita snötäcket
och fröjdade våra ögon med ett färgspel af ovanlig
fägring. Den, som icke med egna ögon sett ett
snöklädt berg i det ögonblick, då solen börjar öfvergjuta
det med sina strålar, kan svårligen föreställa
sig, hvilken njutning jag och min sköna följeslagerska
funno i betraktandet af det för oss ovanliga
skådespelet.

När det blifvit full dager, rastade vi en timma,
under hvilken Aurora, väl insvept i varma täcken,
slumrade något. Den stackars flickan, som icke
under hela natten fått njuta någon sömn och under
flera timmar uthärdat den snabba ridten, kunde väl
behöfva en stunds vederqvickelse. Men hennes slummer
räckte icke länge. Jag satt vid hennes sida,
sysselsatt med tankar på framtiden. Med en
obeskriflig rörelse förestälde jag mig en tid, då denna
unga flicka skulle förljufva mitt hem i det aldrig
glömda fosterlandet. Med förtjusning genomlefde
jag i detta drömmande tillstånd en sällhet, som
kanske aldrig skulle blifva verklighet. Jag vet
icke huru länge jag kunde hafva fortsatt med dessa
drömmerier, om icke Aurora hade vaknat och yrkat
på resans fortsättande. Efter en med hast
undanstökad måltid bröto vi åter upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free