Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. En utflykt till Tyrolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landskapet, gingo många uttryck af förtjusning öfver
våra läppar, och hvarje gång vi hade en rätt
besvärlig väg uppför en höjd, tänkte jag i mitt hjerta:
»Hit till dessa oländiga, bergiga trakter kan
väl aldrig kriget komma. Det synes mig vara omöjligt
att här föra krig. Här, om på något ställe,
skall visserligen min ögonsten, min Aurora, kunna
lefva trygg och lugn, till dess jag får hemföra henne
såsom min brud till mitt fädernesland i den höga
Norden.»
Det var öfver hufvud taget en besvärlig färd,
både tröttsam och långvarig, ty det är helt naturligt,
att vi endast helt sakta kunde färdas upp och
ned bland dessa ideligen återkommande berg.
Algaueralperna äro sannerligen ganska ogästvänliga,
ehuru mången leende trakt, mången underskön
utsigt bidrager till att stämma resenären mildare och
förtaga resan en del af dess många obehag.
Först på fjerde dagen efter vår affärd från
München anlände vi till Innsbruck och sågo floden
Inns spegelklara vågor. Efter något letande funno
vi det hus, der Auroras farbroder bodde, och jag
kunde under en hel dags vistelse i den älskvärda
familjen öfvertyga mig om, att jag lemnade min
skatt i goda händer, som skulle väl vårda och
omhulda den.
Afskedet blef svårt för oss båda, men jag måste
lyssna till pligtens röst, som kallade mig till min
konungs sida.
»Gud välsigne dig!» var den önskan, som vi på
en gång uttalade.
»Vårt valspråk vare: kärlek och trohet in i
döden!» sade den unga flickan, när jag af hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
