- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
474

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. »Konungen blöder!-Konungen är skjuten!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fältågsplanen och jag är öfvertygad, att det var på Johan
Georgs af Sachsen enträgna böner om hjelp mot
Wallenstein, som konungen nu tog vägen norrut
och drog in i Sachsen, samma väg till en början,
som Wallenstein kort förut hade färdats fram med
sina rofgiriga skaror. Också funno vi landet öfverallt
vara på det förskräckligaste sätt förhärjadt, ja,
till och med fruktträden hade blifvit nedhuggna,
för att så mycket fullständigare förvandla landet
till en ödemark. Wallenstein hade redan hunnit
till Leipzig och bemägtigat sig denna stad.

Folket i Sachsen, uppskrämdt genom de
Wallensteinska hordernas vilda framfart, täflade om att
förguda Gustaf Adolf, i hvilken de sågo en
räddande engel, sänd af Gud till deras hjelp i nöden.
Då han intågade i Naumburg, funnos till och med
de, som trängde sig fram för att kyssa hans skodon.
Att konungen icke tyckte om slikt, det kunde jag
nogsamt läsa i hans ädla anlete.

Aldrig förglömmer jag de ord, hvilka jag vid
ett sådant tillfälle hörde honom yttra till sin
hofpastor, den lärde doktor Fabricius:

»Våra affärer stå väl, men jag fruktar, att Gud
skall straffa mig för folkets dårskap. Ser det ej
alldeles ut, som om dessa menniskor skulle hålla
mig för sin afgud? Huru lätt kunde icke Herren,
som kallar sig den nitälskande, låta mig och dem
känna, att jag endast är en svag dödlig! Store
Gud! Du är mitt vittne, i hvilken hög grad allt
detta misshagar mig! Jag öfverlemnar mig åt din
försyn och hoppas, att du aldrig tillåter det
påbegynta goda verket, dina sanna tjenares befrielse,
blifva ofullbordadt.» [1]


[1] Hela detta konungens yttrande är historiskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free