- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
478

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. »Konungen blöder!-Konungen är skjuten!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som det är tidens. Gifve mig Gud så visst, att
jag må finnas dertill värdig!»

Tårar af rörelse framträngde i mina ögon och
jag aflägsnade mig, för att icke visa dem, ehuru
det visserligen skulle hafva gjort mig godt att ännu
en stund åhöra samtalet mellan den lärde doktorn och
den i bokliga konster och särskildt i theologien icke
mindre lärde konungen. Såsom jag sedan erfor,
tillbringade konungen äfven de återstående
timmarna af natten i sin vagn under omvexlande
samtal med sin omgifning.

Slutligen randades morgonen och det blef lif
och rörelse i de båda lägren, men icke heller nu
kunde man tänka på att låta sammandrabbningen
börja. En tjock, ogenomtränglig dimma hindrade
all utsigt. Man kunde icke se ett föremål, om det
icke låg inom ett par alnars omkrets. Om man nu
i detta töcken hade börjat striden, skulle den ene
icke kunnat urskilja den andre och man kunde lätt
hafva tagit sin vän för en fiende, hvarigenom stor
oreda hade kunnat uppkomma.

Man måste derför dröja.

Detta uppskof begagnade jag mig af på det sätt,
att jag närmade mig de fiendtliga linierna, som
tycktes redan vara uppstälda i slagordning. Ehuru jag
icke kunde se någonting, förnam jag dock en del
af hvad som förehades. Jag hörde nämligen en
röst, hvilken talade till soldaterna, men talet var
icke af samma slag, som de, med hvilka den
svenske konungen plägade uppmuntra de sina. Här
hörde jag blott grymma hotelser om straff för hvar
och en, som icke gjorde sin pligt, och löften om
guld och gröna skogar åt den, som kämpade
manligen. Nu kallades emellertid svenskarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free