- Project Runeberg -  Nils Dacke /
38

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38
På bordet framför honom lågo bibeln och några svenska
och tyska predikosamlingar, ur hvilka han hemtade den
theologiska visdom, som han nedskref i sitt concept. Han hade
just nyss läst ett mustigt omdöme om katholicismen och
tvekade synbarligen, huruvida han borde öfverflytta det från
det tyska originalet till sitt eget predikoconcept. Medan
han öfvertänkte detta, lade han pennan ifrån sig och lutade
sig tillbaka i sin länstol.
»Gud hjelpe mig,» suckade han, »som är nödsakad
att hvarje söndag stå i Guds hus ocli fördöma den helige
fadren, kyrkans rättmätiga öfverhufvud, påfven, och detta
blott derför att tiden är kättersk, att kungen är kättersk,
att folket är kätterskt och att, om icke äfven jag visar mig
som en kättare, så tager man min kyrkoherdesyssla och mitt
dagliga bröd ifrån mig. Huru många gånger har jag icke
här i Sunds och Asby kyrkor förbannat påfven, hvilken
jag dock vördar? ... Onda tider ... onda tider!.., Och jag
saknar mod att blifva martyr. Men detta, som här står
att läsa, var dock något för hårdt och jag vet icke, om
jag kan begagna sådana ord om det heliga... Huru var
det nu, här stod i denna kätterska postilla?»
Herr Simon tog den väldiga boken i sina båda hän-
der, lät den hvila mot bordskifvans kant och uppläste med
hög röst det märkvärdiga stället:
»Fördöme Gud till helvetets innersta vrå påfven och
allt hans okristliga anhang, som föregifver, att man bör
dyrka och tillbedja helgon d. v. s. de aflidna heliga menni-
skor, hvilka dock, såsom menniskor allena, icke äro tillbed-
jansvärda, utan sker dermed en afgudadyrkan. Ja, vare
påfven och hans af djefvulen ingifua anhang för sådan lära
fördömd.»
Knapt hade herr Simon uppläst och på samma gång
öfversatt detta ställe ur den tyska boken, förrän en skarp
röst från rumets andra ända yttrade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free