Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
var eljest herr Simons vana att besvara sina församlingsbors
vördnadsfulla helsningar, men denna dag hvarken såg eller
hörde han någonting af det som tilldrog sig på vägen från
hans kålgård till sacristian, aldraminst stannade han här
eller der för att samtala med de förnämligare af försam-
lingsborne, såsom eljest alltid hade skett. Folket undrade
derför storligen hvad som gjorde deras kyrkoherde så ovan-
ligt dyster och besynnerlig.
Ännu större blef förvåningen, då folket omsider var
samladt i kyrkan och gudstjensten skulle börja. Alltid,
ända sedan reformationen inträdde, hade herr Simon, konun-
gen till behag, låtit sjunga en svensk ingångspsalm, antin-
gen »Af djupsens nöd etc.» eller också »Nu bedje vi deu
Helga And etc.» eller »Fader vår, som i himlom äst etc.,»
och detta ehuru konungen hade uttryckligen stadgat, att
»man borde icke sjunga allt på latin, såsom tillförne varit
brukeligit, utan något borde jemväl stundom sjungas på
svenska.» Konung Gustaf I hade med stor och berömvärd
klokhet velat hafva det så, på det att icke folket skulle
alltför mycket »stötas för hufvudet» af den nya läran, utan
småningom öfvergå från de gamla katholska föreställnin-
garna och sympatierna till de nya och lutherska. Herr
Simon hade emellertid för att ställa sig väl med konungen,
riksrådet och fogdarne genast helt och hållet afskaffat den
latinska sången och låtit endast svenska psalmer begagnas.
Ät denna ändring gladde sig folket obeskrifligt, ty nu kunde
de förstå hvad de sjöngo, då de deremot, så länge de ka-
tholska, på latin affattade sångerna begagnades, icke förstodo
ett enda ord af hvad som sjöngs i Guds hus, utan, om de
deltogo i sången, mer eller mindre liknade papegojorna,
hvilka lära att eftersäga allt hvad man förestafvar dem,
men aldrig i evighet kunna lära att begripa hvad de säga.
Cantorn, en person, hvilken på den tiden ännu, icke
hade blifvit förvexlad med klockaren d. v. s. ringaren eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
