- Project Runeberg -  Nils Dacke /
69

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69
att draga sig tillbaka, ehuru hans för ögonblicket dimhöljda
förstånd nästan ville försöka att förmå honom stanna qvar
och trotsa ödet. Instinkten segrade dock öfver förståndet
och han flydde. Men innan han släpte ungmöns lif, liväste
han i hennes öra.
»Det oaktadt skall du blifva min, Christina Slätte.»
Han ilade derifrän och hon stod och blickade efter
honom, ännu helt varm om kinden.
Sannolikt hade Dacke inkommit genom porten, ty ehuru
han icke befann sig särdeles långt frän det nedrasade stäl-
let af muren, sprang han icke dit, utan ilade åt ett helt
annat håll i trädgården, eller också glömde han i brådskan
af sin flykt, hvar han aldra lättast kunde slippa ut. Nog
af — han skyndade hit och dit i trädgården med steg så
snabba som en kapplöpningshästs, men hvarhelst han kom
fram, der han trodde sig skola påträffa en utgång, såg han
framför sig en naken, hög och oöfverstiglig mur. För-
foljarne voro i hack och häl efter honom. Det såg ut att
taga en mycket snöplig ända med hans planer till kung
Gustafs fördrifvande och vinnandet af de svenske konun-
garnes ärorika tron.
Utefter den ena gången i trädgården efter den andra
jagades han likt en varg af sina snabbfotade förföljare. Få-
fängt försökte han genom plötsliga svängningar in på rakt
motsatta vägar lura sina fiender. Alltid fann lian dem an-
tingen framför sig vid det mål, han ville vinna, eller efter
sig på ett så ringa afstånd, att lian måste frukta det värsta.
Christina Slatte lemnade emellertid platsen, der hon
stod, och drog sig bort i samma rigtning som förföljarne och
den förföljde. Pater Göran kunde nu först våga upplyfta
sitt liufvud och speja omkring sig. De förföljandes höga
rop och den förföljdes tjut af raseri trängde till hans öron,
men till en början kunde han icke se hvarken vilddjuret
eller jägarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free