- Project Runeberg -  Nils Dacke /
82

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82
»Jag vet ännu icke.»
»Har du hört något om, att Nils Dicke... Dacke,
ville jag säga ... har i sina tankar att göra uppror mot vår
gode konung?»
»Nej, det har jag visserligen icke hört, men jag har
låtit berätta mig, att socknepresten i södra Wi, herr Anders,
någon af de senaste söndagarna höll till sin menighet en
predikan, i hvilken han uppmanade folket att gå åstad och
döda ’den omilde konungen’, bränna och sköfla alla adels-
mäns gårdar och bringa om lifvet hvar och en, som hyllar
den lutherska läran. Då presterne våga offentligen föra ett
sådant språk, bevisar det, att de veta, att någonting i upp-
rorsväg är i görningen.»
»Vi måste afbida tiden ...»
»Nej, min sköna kusin, det måste vi icke göra, ty om
upproret icke ’skall bringa land och konung i fördert’ eller
åtminstone medföra många års ofrid i landet, så måste det
kufvas redan i böijan. Jag vill derför nu ofördröjligen be-
gifva mig ut att spana efter upprorsmakarne och försöka
erhålla kännedom om deras planer. Om detta lyckas mig,
skall jag genast gifva konungen bud.»
Förgäfves sökte jungfru Slatte öfvertala sin kusin att
afstå från denna sin föresats. Arvid var icke dep, som af
öfvertalniugar kunde förmås att underlåta hvad han ansåg
vara en pligt.
»Nå, kusin», sade Christina slutligen, »jag vet nog, att
du har rätt, och jag vill icke längre försöka inverka på ditt
beslut, om du lofvar mig att vara mycket försigtig och
mycket. . . mycket rädd om dig. »
»Tack för din omsorg, Christina!» sade den unge man-
nen, hvars allvarliga ögon förmildrades af ett kärleksfullt
uttryck. »Jag lofvar att icke kasta mig i några onödiga
faror. Med detta löfte får du vara nöjd.»
De båda unga hade under sitt långa samtal kringvam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free