Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gonting lyckats för oss under de senare åren, under den
omilde konungens regering? Hafva vi icke ofta lidit stor
brist pä både sill och salt — något, som aldrig skedde förr
i tiden, dâ vi fingo anropa helgonen utan att befara att ka-
-tas i fängelse? Ve oss, om vi längre tåla, att den gudlöse
kättaren besudlar den tron, hvarest endast milde, gode och
rättroende katholske furstar borde sitta! Iteser icke adeln
- detta fördömda och tiotusenfaldigt förbannade slägte —
iesei icke adeln anyo upp sitt hufvud, fastän den gode och
förträfflige konung Christian den andre, välsignad i åmin-
nelse, gjorde allt för att utrota hela det slägtet? Se de icke
ned pa oss, som om vi vore ett annat och sämre slägte än
de, ja, knapt värdige att benämnas menniskor och hafva
menskliga rättigheter? Gud hjelpe oss! Våra liustrur och
döttrar förföra de, våra åkrar trampa de ned, när det be-
hagar dem att jaga, våra lador och visthus plundra och
diöfla de och till allt detta nickar den omilde konungen
ja! och ’amen!’ och menar, att om sådant vederfares oss
bönder, sä äro vi ock dertill skapade att sådant lida och
att vi således icke hafva att beklaga oss. Ja, I ärlige all-
mogemän, riket är i olycka, vi äro elände och våra barn
skola varda ännu mera elände, om icke något göres för att
störta den gudlöse kättarekungen från tronen och åter in-
föra den rena Guds dyrkan, så att den helige fadren i Itom,
påfven, åter blir i landet vördad och helgonens förböner
kunna åkallas af hvar man. Jag har kallat eder tillsammans
för att höra eder mening i denna sak och försöka att finna nå-
got råd till afvändande af det onda. Den som har ett godt råd
att gifva, han träde fram och gifve sin mening till känna.»
Pater Göran hade icke orsak att vara missnöjd med
sitt redskap, ty något annat var Nils Dacke icke än ett
verktyg i hans hand. Han hade varit vältalig nog och att
hans ord hade gjort ett djupt intryck på folket, det kunde
man utan svårighet märka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
