Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
gamin katholska kyrkan. Men din arm och ditt svärd, min
son, skola med den heliga jungfruns och helgonens lijelp i
verldslig måtto återställa kyrkan ocli befria Israel ur dess
babyloniska fångenskap, och ur detta lilla, förföljda kloster-
samfund skall den andliga pånyttfödelsen komma. Liksom
Jeremias, så står jag bland Jerusalems ruiner, men liksom
han, skådar jag inbrytandet af en ny ( Iuds mules lid och
ett återupprättande af det heliga, som fallit.»
Huru dunkelt pater Görans språk än var,, förklarade
’let dock saken tillräckligt tydligt, så att Nils Dacke kunde
Iatta den. Han förstod således, att det var en del af de
vid reformationen fördrifne munkarne, som hade slagit sig
ned här i vilda skogen och uppbygt åt sig en koloni och
ett kapell, om hvilkas tillvaro hvarken Gustaf Wasa eller
någon annan meuniska i Sveriges rike hade någon aning.
Der lefde de förföljde eremiterne ett ganska trygt lif, ty
mgen störde dem i deras böner, andaktsöfningar eller messor,
emedan platsen låg i en verklig ödemark, från hvilken det
var milslång väg till närmaste menniskoboning,
Såsnart Dacke hade hunnit göra sig redo för verkliga
förhållandet, försvann naturligtvis all tanke på, att någon-
ting underbart och öfvernaturligt var förenadt med den syn,
fIoin munken hör lät liononi skåda, och den vackra sång,
som tjusade hans öron. Dermed försvann visserligen äfven
en stor del af den hänförelse, som Dacke till en början
hade känt, men scenen var i sig sjelf tillräckligt vacker och
gripande för att kunna, äfven sedan den blifvit afklädd allt
sken af något öfvernaturligt och spöklikt, underhålla i hans
sinne en ganska högtidlig stämning, och han ådagalade äfven,
att så var, derigenom att han helt mekaniskt föll ned på
sina knän bredvid munken, när processionen nu högtidligt
0(’h under fortsatt chörsång nalkades stället, der han stod.
fater Göran hade då redan en stund legat på knä. Ju
narmarc processionen kom, desto mera drogs Daekes hufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
