Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
norra Våxtorp. Med stor sorgfällighet vakade Hans der-
■öfver att hans byte ieke skulle undslippa honom. Sin måltid
fick Jon förtära till häst. Trädgårds-Hans löste hans hän-
der, men lät tills vidare benen vara sammanbundna under
hästbuken. Sedan Jon Puckel hade i denna obeqväma
ställning förtärt sin mat, blef han befriad från hästryggen.
Först blefvo hans händer sammanbundna bakom hans rygg,
derpå befriades benen från sina band, Jon lyftades ur sa-
deln och fick med ånyo sammanbundna fotter ligga ned
pä gräset.
Annu var det icke mörkt, men skymningen föll mer
och mer på. Våra resande befunno sig inne i en skog,
men så nära vägen, att man från deras hviloplats kunde
taga i betraktande hvar och en, som färdades vägen fram.
Jon till hälften läg, till hälften satt lutad mot den grofva
stamen af en björk och hade sina ögon nästan oafbrutet
fastade på den del af vägen, som var synlig frän hans
plats. Hans deremot hade genast, så snart alla anstalter i
afseende på tryggheten blifvit vidtagna, lagt sig ned att
sofva. Han ämnade färdas hela natten och ville derför
bereda sig till sina stundande mödor.
IIvad Jon tänkte, der han satt, veta vi icke, men en
och annan blick, som han kastade på sin fångvaktare, tyck-
tes antyda, att han fann sin ställning odräglig och gerna
skulle hafva dräpt den beskedlige Hans, om han blott varit
fii och ledig. Hotande ord och åtskilliga eder gingo äfven
understundom öfver hans tunga,
Vid han så satt och sysselsatte sig med ofruktbart
grubblande, tyckte han sig höra hästtramp i fjerran. Han
spände öronen och lyssnade.
»Jag önskar, att det måtte vara någon af Dackes folk,
som kommer. I)å skulle du, Hans, föga rosa den här mark-
naden.»
Så mumlade han och fortfor derefter att lyssna, men
Nils Dacke. 2 Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
