Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
icke utförandet af denna handling — alldeles som den för-
träfflige karlen hade beräknat. De hade knapt hört talas
om spitelska, förrän kretsen kring Hans och hans fånge
upplöste sig och hela skaran flydde hals öfver hufvud från.
det farliga och smittosama granskapet. Vägen var fri.
Hans fortsatte obehindradt sin väg med sin fånge.
»Min vackre förtrollade prins», sade Hans, när de hade
ridit ett stycke, »jag märkte nyss, att du gerna ville göra
invändningar mot hvad jag sade, då jag talade med dina
kamrater, de duma nöten. Helgonen och den obefläckade
jungfrun ... ah! nu var jag åter dum och den synden var
din skuld ... jag menar att ditt sunda förnuft horde kunna
lära’ dig, att du måste lyda mina befallningar till punkt
och prick. Har jag ieke befalt dig, att du icke alls får
blanda dig uti hvad jag säger eller gör? Hva’sa’? Har
jag icke det? Nå, om jag nu har befalt dig det, så torde
du vara god och lyda, ty annars ser jag mig tvungen att
dräpa dig och fortsätta resan på egen hand. Det var detta,
jag ville säga dig.»
Hans väntade icke något svar, ty han hade ju sjelf
gjort det omöjligt för fången att tala, derigenom att han
hade stoppat in i munnen på honom en stor flik af den
duk, hvarmed hufvudet var ombundet,
Då morgonen grydde, voro de icke långt från Dac-
kehall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
