Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISC
att de skulle tåga in i Småland och »näpsa den tjufva-
hopen». Arvid sjelf fick under sig ett par rotar knektar,
hvilka han skulle föra sjövägen till Kalmar. Derjemte hade
han med sig bref till fogden på Kalmar Slott, Germund
Svensson Some, och’till den tappre Gustaf Olson Stenbock,
som befann sig »någonstädes i Kronobergs län» med sina
knektar.
Först några dagar före midsommar kom Arvid tillbaka
till Kalmar, der han inqvarterade sina knektar i staden och
sjelf begaf sig upp på slottet till fogden, för att framlemna
konungens bref.
Arvid fördes in i samma sal, der vi i början af denna
berättelse sågo den fångne Nils Daoke stå inför dåvarande
fogden på Kalmar, Ernest .Taenson. Händelsevis infördes
Arvid till fogden af samma person, som då införde Dacke,
nämligen Gerclt van Duss.
»I kommen från Stockholm och konungen?» sade
fogden, sedan han artigt besvarat den unge krigarens hels-
ning.
»Ja väl, nådige herre, jag kommer från konungen och
medför ett bref från honom till eder.»
Arvid framräckte skrifvelsen, som var förseglad med
konungens stora signet,
»Sätten er neder, medan jag läser vår nådige konungs
och herres budskap! Jag vill eftersända min sekreterare,
den vördige slottskaplanen, ty sjelf är jag alltför mycket
krigare, för att kunna mycket i bokliga konster.»
Det förhöll sig verkligen så på den tiden, att skrif-
och läskonst egdes nästan endast af presterne. Till och
med högt uppsatte män kunde sällan läsa med egna ögon
eller skrifva med egen hand, utan måste anlita andras.
»Värdens förlåta, herr fogde», yttrade nu Arvid, »att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
