Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
rustningar tycktes Oet gå ganska långsamt, ty ännu efter
ett par månaders fejd hade konungen ingen större trupp-
styrka på benen i Smaland. Att frälset var så trögt och
senfärdigt, det måste slä med häpnad hvar och en som i
häfderna läser, att Nils Daeke vid denna tid just lade an
pä att utarma frälset och plundra deras gärdar. Icke utan
skäl skrifver konungen i ett bref vid den tiden, att orsaken
till upproret var allmogens »hat till alla, som rödklädde
voro».1’ Om nu än det planlösa krigföringssättet under
Dackes första fälttåg verkligen gaf ett föga oroande utse-
ende åt saken i dess helhet, sä förekommer det likväl oför-
klarligt, att adeln ieke åtminstone gjorde allt för att skydda
sig sjelfve och sin egendom. Om frälset hade med snabb-
het rustat sig och dragit i härnad mot Dacke, skulle upp-
rorsmakaren ovilkorligen hafva före sommarens slut ändat
sin bana med ett reps tillhjelp i en eller annan ek. Fly
kunde han icke, åtminstone icke ur landet, ty utanför kusten
at Blekinge kryssade Jon Skrifvare med ett nybygdt och
väl utrustadt och bemannadt skepp, för att fånga upprors-
mannen, om han ville % ur riket. Emellertid fick Dackc
genom frälsets tröghet tid att förstärka sin magt bade ge-
nom rika byten och genom att »tingta» med böndernc på
olika orter samt locka dem att sluta sig till honom.
Att upproret, om det hade blifvit manligen och med
klokhet bekämpadt vid denna tid och af en tillräcklig styrka,
hade kunnat ganska lätt och snart tillintetgöras, det bevisas
äfven af den omständigheten, att mange af Dackes män
Iupo öfver till de konungske och erbjödo sig att ledsaga
dem på spår efter upprorsmannen. En sådan öfverlöpare
var en viss Karl Krok, om hvilken det i Kalmar slotts
räkenskaper heter, att han undfick 2 tunnor 4 kappar spis-
mjöl för det han »ledsagat och biträdt Germund Svensson
, * D. v. s. adeln, ty endast adeln gick klädd i rödt engelskt
kläde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
