- Project Runeberg -  Nils Dacke /
206

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20G
betänksam min. »Men I kumien icke lemna knektarne åt
sig sjelfve.»
»Det ämnar jag ock icke göra. Du, Hans, skall hafva
befäl öfver dem, när jag är borta, och när jag nödvändigt sjelf
måste hafva befälet öfver dem, skall du i stället bespeja Dacke.»
»Och sedan skola vi bemöda oss att göra så många
fångar som möjligt från tjufvahopen. Kanhända att en eller
annan kan säga oss hvad vi önska veta. Med lämpliga
medel skola de väl kunna tvingas att uppenbara hvad de
veta. »
»Du har rätt, min vän! Vi få icke dröja! Blif du
qvar här och se till, att knektarne göra sin skyldighet. Jag
rider genast efter den flyende Dacke.»
Det sålunda fattade beslutet utfördes med kraft och
klokhet. Förklädd till dalkarl bespejade Arvid under flera
dagar Dackes förehafvanden och när han slutligen ansåg
sig nödsakad att vända om till Kalmar, bortskickade han
Hans Trädgårdsdräng att vid Dackehall fortsätta hvad han
börjat. På detta sätt fortsatte våra vänner att med nästan
oafbruten vaksamhet bespeja Nils Dacke, och för att undgå
misstankar af de stigmän, som möjligen kunde möta dem
på dessa deras färder, begagnade de omvexlande förkläd-
nader.
Det var en härlig söndagsmorgon vid Väckelsångs kyrka,
som är belägen i Konga härad och Kronobergs län. Solen
bade redan hunnit ett stycke upp på den molnfria himmelen
och dess strålar utsände öfver nejden en värme, som, der
den ieke mildrades af skuggrika träd, var ganska besvärlig
för de skaror af folk, som på vägar och stigar drogo upp
till gudstjensten i det åldriga templet.
Ännu hade endast en enda kyrkobesökande infunnit sig.
Det var en till utseendet gammal man, ty hans hår var
grått och han gick mycket framåtlutad, stödjande sig gan-
ska hårdt, som det tycktes, på sin groft tillyxade vandrings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free