- Project Runeberg -  Nils Dacke /
210

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210
heten tyst instämde. En. och annan eftersade med ganska
hög röst prestens ord. Ingen fann detta störande. Snarare
ökade det andakten, emedan det förekom dem, som om kyr-
kans döda väggar hade upprepat och derigenom bekräftat
det gudomliga och lieliga i prestens ord.
Ännu hade dominus Anders icke läst mera än hälf-
ten af syndabekännelsen, då kyrkovaktaren kom inrusande
i templet och afbröt den betydelsefulla gudstjensthandlingen
genom att med hög stämma ropa:
»I gode män, Dacke och hans piltar äro här. Alla
som två ben hafva må fly, medan tid är.»
Heri1 Anders lät hoken hvila mot altarskranket, medan
han åhörde kyrkovaktårens tal, men derefter ropade han till
menigheten, som började visa sig orolig:
»I Guds hus hafva vi intet att frukta, mina vänner!
Gud är med oss och derför vilja vi i frid afsluta vår bön.»
Och den modige kyrkoherden fortsatte syndabekännel-
sen från den punkt, der han blifvit afbruten. Menigheten
lade sig åter ned på knä. Aldrig, det tyckte Iivarenda
menniska i kyrkan, aldrig hade herr Anders läst synda-
bekännelsen med så väldig stämma eller med så gripande
verkan.
Kyrkans port kastas våldsamt upp. Nils Dacke och
femtio af hans män tränga sig in under högljudt. buller.
Svordomar och hädelser börja uppfylla templet liksom med
en osund atmosfer. Vapen slamra mot golfstenarna. Men
(Io)Iiitms Anders är lika lugn och läser sin syndabekännelse
med samma andakt, Hans röst darrar icke, när han ropar:
»herre, förbarma dig öfver oss!» Den värdige kyrkoherden
finner sig stå på sin post såsom Guds tjenare, icke mindre
än församlingens. Hvarför skulle han dä frukta menuiskor?
Nils Dacke hade munken vid sin sida. Pater Göran
såg, att prestens mod gjorde ett starkt intryck på ùpprors-
makaren, men det måste naturligtvis omintetgöras, enär pre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free