Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den puckelryggige tycktes hafva märkt, att Hans ön-
skade träffa honom, ty han smög sig behändigt fram mellan
allmogemännen och var snart ur sigte för trädgärdsdrängen.
Emellertid känna vi, att Hans sällan öfvergaf en plan, så
länge hopp fans om dess lyckliga utförande — med andra
ord: han var begåfvad med en stor andel af mensklighetens
envishet. Hvad var då mera naturligt, än att Hans kasta-
de sig in bland allmogen och, så godt sig göra lät, följde
den flyende i spåren? Än såg han honom så tydligt, att
lian med sina ögon kunde jemföra puckeln med hvad han
förut hade i den vägen sett. Än åter var den förföljde
dold antingen af en tjock och grötmyndig bondes breda
rygg eller af något bland de väldiga stenblock, som lågo
spridda öfver platsen. Slutligen belönades Hans med full-
komlig framgång, ty han lyckades med sina fingrar gripa
den puckelryggige i hans nacke, just då den lille krabaten
ville ånyo gömma sig bakom en bonde. En enda blick var
tillräcklig att öfvertyga vår vän trädgårdsdrängen, att han
icke hade gjort sig skyldig till misstag på person, emedan
den fångade var vår gamle bekante — Jon Puckel.
Jon var emellertid icke sinnad att gifva sig så lätt.
Han började skrika, att en af konungens män ville döda
honom. Derigenom trodde han sig naturligtvis väcka ko-
nungens fienders — böndernes — interesse, men han be-
drog sig. Jon Puckels olycksöde ville nämligen, att han
började sitt skriande just i samma ögonblick då, såsom vi
minnas, en bonde med kraftig stämma afbröt herr Måns’
tal med beskyllningen mot konungen i fråga om dennes
handel med »oxar och nöt». De personer, hvilka befunno
sig i närheten af den skrikande Jon Puckel, hindrades nu
genom dennes olåt från att höra hvad deras kamrat yttrade,
och de började derför med sina påkar eller bössor gifva
den puckelryggige ganska eftertryckliga slängar. Hans be-
gagnade sig klokt af tillfället, tillslöt med sin hand Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
