Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
»Ja!»
»Nåväl, så hör då! Hvar är den unge herr Arvid
Nilsson?»
»Det vet jag icke.»
»Börjar du redan . ..», utropade Hans, under det att
han låtsade sig vilja hugga till.
»Jag bedyrar, att jag icke vet hvar han är», jemrade
sig fången. »Det enda, som jag vet, är att han en gång
fans på Väckelsåugs kyrkogård, när Dacke var der. Vid
Gud, jäg vet icke mera.»
»Det var ju alltid något. Således, han var på Väckel-
sångs kyrkogård. Hvad vederfors honom der?»
»Han blef igenkänd af Dacke.»
»Jaså! Och tillfångatagen kanske?»
»Nej, han flydde.»
»Och Dacke lät honom fly?»
»Dacke skickade tio ryttare att förfölja och döda eller
fånga honom.»
»Nå, småningom få vi veta sanningen, tror jag. Nåväl,
hvad hände sedan?»
»Herr Arvid dödade de nio ryttarne. En enda kom
igen med oförrättadt ärende. Han var så sönderhuggen, att
vi trodde hans slut vara nära.»
»Jo jo, jag känner till herr Arvids. sätt att hugga.
Nå, sedan?»
»Sedan skickade Dacke några man till stridsplatsen,
för att om möjligt tillfångataga herr Arvid, men han var
ingenstädes till finnandes.»
»Nå, sedan?»
»Sedan vet jag intet mera.»
»Jaså, du vill icke tala ur skägget. Nå, bered dig då
till att dö.»
»Jag svär vid himmel och afgrund, att jag icke vet
någonting annat, än hvad jag nu sagt. Döda mig icke!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
