Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
Efter det känbara nederlaget vid Kläckeberga drog
Dacke sig, såsom vi veta, till det sju mil från Kalmar be-
lägna Högsby. Hans var naturligtvis med på flykten.
I Högsby tog Dacke sitt qvarter i den bästa stuga,
soin der var till finnandes. Hans folk fick åtnöja sig med
de sämre eller med att hafva granarnas och tallarnas kronor
till tak.
En vacker dag i midten af Mars månad gick Hans
enligt sin gamla vana och slog dank i närheten af stugan,
der Dacke bodde. Den fruktade anföraren satt jemte pater
Göran på förstugubron och de tycktes vara inbegripne i
något vigtigt samtal, ty paterns ansigte var mycket allvar-
ligt och upprorsmakaren gestikulerade ifrigt. Det var na-
turligt, att Hans brann af längtan att få höra något af
hvad som yttrades vid denna öfverläggning, men, för att
säga sanningen, vågade han. icke komma »nådig Däcken»
så nära, att han kunde höra någonting. Dcn enå vilda
idéen efter den andra uppstod i hans hjerua, under det att
han gick och såg dum ut. Än ville han smyga sig in i
stugan genom något af fönstren på husets baksida. Än
ville han taga en yxa och ställa sig i närheten af dörren
att hugga ved och låtsa, som om han blifvit beordrad till
detta arbete. Än åter tyckte han, att det skulle vara en
lätt sak att från baksidan af huset klättra upp på taket
och från denna höga ståndpunkt lyssna till samtalet. Men
den ena efter den andra af dessa planer förkastade han
såsom outlorbar ocli ganska farlig. Han insåg alltför väl,
huru vigtigt hans Iif var för Arvids och Christinas befrielse,
och han ville derför icke blottställa det onödigtvis. Dock
var det hans fasta beslut, att hau ville höra hvad de båda
skälmarne hade att säga hvarandra.
På husets ena gafvel var ett fönster högt uppe under
takåsen, ett fönster, genom hvilket man lätt kunde komma
upp på vinden, ty stugan, som tillhörde en välmående bonde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
