Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
uaile till allt, önskade af hjertat, att DaeUe ieke måtte
stanna vid blotta hotelsen att krossa munkens hufvud, utan
verkligen utföra denna i trädgårdsdrängens tycke goda ger-
ning.
»Det vore alltid ett odjur mindre!» sade Hans till sig
sjelf.
Men pateru fortfor med den ödmjukhet, som han alltid
förstod att antaga, när Nils Dacke var vred.
»Jag vill icke göra några invändningar, min son», sade
han. »Hvad jag yttrat, har jag sagt af skyldig omsorg för
dig och vår gemensama sak.»
»Du afsänder således budet till munkarne?»
»Jag måste då sjelf företaga den färden, ty i hela var
här hafva vi ingen, som vet hvar klostret är beläget. Icke
heller är det lätt för någon att hitta vägen så djupt in i
skogen.»
»I hafven ju puckelryggen, pater?»
»Jon Puckel, menar du? Nej, han är icke längre hos
mig. Mera än ett halft år har förflutit, sedan jag såg ho-
nom. Antingen är han död eller också tillfångatagen, det
är min mening om......... men hvad ser jag? Kommer
icke Jon Puckel derborta Iifs lefvande ? Eller bedraga mig
mina ögon?»
När Hans hörde paterns utrop, blef han ganska het
om öronen, ty han trodde sig hafva sin »förtrollade prins»
i säkert förvar under Gerdt van Buss’ riglar och läs i
Kalmar slotts fängelse och han förstod dessutom ganska
väl, ätt såsnart Jon Puckel befaun sig i Dackes läger, måste
han (Hans) mycket noga vakta sitt hufvud, om det icke
skulle råka i stor fara.
»Ja, vid alla de hufvud, jag afhuggit», utbrast Dacke.
»Det är Jou Puckel, han och ingen annan. Kom hit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
