Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
gifva denna plan och att på vinst och förlust fly framåt till
andra orter. Just dä han ämnade å nyo börja sitt snabba
löpande, föll honom en ny tanke in. Han stannade och
knöt handen framför sin panna, liksom om han trodde sig
kunna genom denna åtbörd skrämma hjernan till mera an-
strängd verksamhet.
»Hvarför icke?» utropade han efter en stunds tyst öf-
verläggning. »Det är farligt, men har bästa utsigten till
att lyckas. Blott raskt!»
Den redlige Hans böljade springa, men icke bort från
lägret, utan snarare i en cirkel omkring detta. Småningom
närmade han sig skogsbrynet, men på en punkt, hvilken
var vidt aflägsen från den, der han vid sin flykt hade för-
svunnit ur Dackes och munkens åsyn. Försigtigt smög han
sig in i ett buskage, från hvilket han hade fri utsigt öfver
Högsby by.
Hela lägret tycktes vara i uppror. Munken och Dacke
delade sitt folk i större och mindre ströfkorpser, somliga till
häst och andra till fots. Den ena efter den andra af dessa
trupper tågade bort i olika rigtningar. Pater Göran var
flitig, men Daeke var rastlös. Snart fans i hela lägret icke
qvar någon annan ipenniska än munken och Dacke samt
en liten trupp ryttare, deu sista. Med stor glädje såg Hans
från sitt gömställe, luiruledes patern och upprorsmakaren
stego till häst, satte sig i spetsen för ryttame oeh tågade
bort. Icke ett enda ögonblick hetviflade Hans, att alla
dessa anstalter vidtogos för att fånga honom, och om den
hederlige karlen hade haft naturliga anlag för högfärd,
skulle han icke hafva undgått frestelsen att känna sig stolt
öfver att anses vara en så vigtig person, att ett helt läger
bröt upp för att förfölja honom. I hela Ilögsby fans nu
ieke en enda menniska. Hans log i sitt ärliga hjerta och
trädde dristigt fram på bygatan.
Med djerfva steg uppsökte ban Dackes stuga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
