- Project Runeberg -  Nils Dacke /
320

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320
steg obehindradt in, emedan dörren liade blifvit lemnad
öppen.
Småleende passerade ban genom boningsrumet. Det
var en vanlig simpel bondstuga med omåladt bord, som
fordom varit hvitskuradt och rent, men som nu bar osnygga
spår af de dryckeslag, som Nils Dacke i sina dystra stun-
der med passion älskade. Ett par simpla träbänkar, ett
väggskåp och ett par bäddar, den ena öfver den andra, ut-
gjorde rumets hela inredning.
Det var icke utan orsak, som Hans med stor sorgfäl-
lighet granskade hvarje föremål i stugan. Han beliöfde
naturligtvis proviant under sin tillämnade flykt och det var
sådan, han här sökte. Snart hade han ur väggskåpet fram-
tagit ett par brödkakor, hälften af en ost och en stekt,
nästan orörd höna. Allt detta inlade han i ett knyte.
Ännu var han dock icke färdig. Han måste äfven hafva
vapen, ty sabeln hade han varit nödsakad att under.flykten
bortkasta och han ville nu ur Dackes eget förråd skaffa
sig ersättning. Det dröjde också icke länge, förrän han
hade utvalt en förträfflig luntbössa med nödigt tillbehör, en
sabel och en skarpslipad dolk. Sålunda väl försedd med
både vapen och lifsmedel och utrustad att kunna under
flykten både uppehålla lifvet och beskydda det, lemnado
ban Dackes boningsrum.
Men om läsaren tror, att han nu begaf sig tillbaka in
i skogen, så begår han ett misstag och bevisar, att vi för-
gäfves hafva sökt öfvertyga honom om, att Hans Trädgårds-
dräng var en klok och förståndig karl. Ingenting skulle
hafva kunnat med större visshet öfverantvarda honom i
fiendernes händer, än om han nu hade börjat sin flykt, ty
han skulle då ovilkorligen hafva rusat midt i gapet på nå-
gon af de från den fåfänga förföljelsen återvändande ströf-
korpserna. Nej, vår gamle Hans var klokare än så.
Han tog vägen ut i köket, der han med lätthet på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free