Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
»Akta dig for att vara nyfiken, min vän!» yttrade
Hans med godmodig stämma.
»Vill du svar . . .?»
Ett väldigt slag af Hans Trädgärdsdrängs knutna hand
sträckte den frågvise till marken.
»Jag varnade dig ju for att vara nyfiken.»
Deu andre drängen hade med bestörtning sett, hvad
som vederfors hans kamrat, och visste icke rätt, hvad han
skulle taga sig till, förr än Hans helt lugnt vände sig emot
honom och frågade: .
»Ar du också nyfiken, min vän?»
»Jag! . . . Nej .... men . . . .»
En knif blixtrade i hans hand och han rusade fram
för att stöta den i ett hjerta, som var ärligare än hans eget.
»Ah! Står det till pä det sättet!» utropade Hans och
drog ögonblickligen sin sabel.
Gerna skulle han hafva skonat karlens lif, ty den red-
lige mannen var alls icke behäftad med någon blodtörst,
men stalldrängens eget ursinne gjorde hans död oundviklig
och den lät icke heller vänta på sig.
I nästa sekund satt Hans till häst och jagade i vild
fart genom bygatan bort mot den vaktport, som stod vid
ändan af byn. Han räknade på, att vakten skulle mindre
bekymra sig om den som kom ridande ut ur byn, än om
den som ville tränga in i densamma. Kunde han slippa
förbi förposterna utan handgemäng och blodsutgjutelse, så
ville han helst detta. I annan händelse ämnade han handla
efter omständigheterna och icke spara livarken svärd eller
dolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
