Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Några små och svarta punkter höjde sig småningom
öfver den bägformiga linie, der himmel och jord tycktes
sammansmälta.
Hans förstod lätt, hvad detta hade att betyda.
»Jaså,» mumlade han. »Mina förföljare äro i mina
spår och endast en half timme efter mig. Välan! Framåt,
Isabella !»
De små svarta punkterna voro ryttare och — kanske
var det en inbillning blott! — Hans tyckte sig på detta
långa afstånd till och med igenkänna en af dem — Jon
Puckel.
Sedan den redlige karlen nu erhållit visshet om, att
en ryttarehop var i hack och häl efter honom, sporrade han
Isabella och red i svindlande fart framåt, fördjupande sig i
skogen.
Det var en äkta småländsk skog. Gran, tall och björk
växte här sida vid, sida, fastän endrägten icke var att skry-
ta med, ty den ene hindrade, så ofta det var möjligt, den
andres utveckling. Här stodo till exempel en gran och en
björk, uppvuxna ur samma moderliga jord på fem eller
sex meters afstånd från hvarandra. Med någon eftergif-
venhet å ömse sidor skulle båda hafva trifts förträffligt, men
nej! det är icke människorna allena gifvet att träta med
hvarandra. Granen sträckte sina väldiga och hvassa grenar
ända bort till björkens stam, förqväfvande all växtlighet på
denna sida af det beskedliga löfträdet, så att björken i sjelf-
va verket icke var mer än en half björk, medan deremot
segraren var minst en och en half gran i fråga -om volym
och yttre ansenlighet. Men medan de stora träden kämpade
med hvarandra lifvets kamp, lefde de tarfliga» enbuskarna i
frid och ro inne i den djupa, tysta skogen, oberörda af stor-
marna och så att säga fria från passionernas pestuppfylda
fläktar. Hans tänkte på, att han heldre ville vara den obe-
märkta enbusken, än den förtryckande granen eller den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
