- Project Runeberg -  Nils Dacke /
386

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386
grerisle öfver ryggåsen pâ kyrktaket. Man kan aldrig veta
livar man liar den gudförgätne sällen .. . Det var också icke
om honom, som jag ville tala.»
»Hvarom viljen I då tala, vördige fader?»
»Om ditt bref eller, rättare sagdt, om dess innehåll.»
»Det var väl tydligt nog, tycker jag», utlät sig Nils
Dacke, som ännu icke var nog hemmastadd i priorns
sällskap, för att kunna begagna sitt rika förråd af gräs-
liga eder.
»Tydligt!» återtog priorn med allvarlig uppsyn. »Ja,
tydligheten vill jag icke bestrida, men deremot klokheten af
det, som deruti säges.»
Nu var Dacke redan så hemmastadd, att han kunde
svärja.
»Dj—r och h—e!» röt han. »Hvad menar du med
det, gamle narr?»
Priorn var utom sig af häpnad. Aldrig hade hau
trott, att ett af Gud utkoradt redskap kunde gifva ifrån sig
slika kötteder. Den vördnadsvärde gamle gjorde ett kors-
tecken, liksom för att skydda sig för besmittelse, men pater
Göran var sedan länge så vand dervid, att han alldeles icke
vidtog något försigtighetsmått. Han endast förde ett finger
till sin mun, för att varna den hetsige upprorsmakaren.
»Vördig fader prior menar», sade han, »att vårt i bref-
vet framstälda förslag om ett skyndsamt afslutande af den
äktenskapliga förbindelsen mellan Guds utkorade hjelte,
Nils Dacke, och kättaredottern Christina Slatte icke är klokt.
Värdigas att säga oss orsakerna till deuna eder åsigt, vör-
dige fader prior!»
Pater Göran talade så lugnt, som om han suttit i ro
och stillhet i sin cell och läst sitt breviarium.
»Ja, för s—n», skrek Dacke, som alltid blef ursinnig,
så snart något hinder uppreste sig mot hans planer, och
som isynnerhet blef sådan, då hans planer gälde Christina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free