- Project Runeberg -  Pröfningen /
17

(1842) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pröfningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon säga, att Schysselberg är den, som
öfvergett flickan, som i berättelsen ännu
lefver, och döende begär ett samtal;
ingenting vidare. Saken ta^ så, att man
ber Schysselberg leda Willner och
Willner leda Schysselberg på rätta vägen.

Baron. Det der blir en vacker
historia; de komma ihop alt duellera.

Emelie. Det fruktar jag inte, ulan
bara att de inle åla’ sig kommissionen.

Baron. Ja-ja men, kommissionen är
också inle synnerligen behaglig.

Emelie. Pappa finner således att
prof-vet är dubbelt. Först får jag se huru dc
uppfatta den arma flickans lidande och
den trolöses brott; — det är ändå det
minsta. Se’n får jag se om de ulan
någon annan drifkraft än sitt eget hjertas,
vill uppoffra möda eller lugn för alt
lrösta cn olycklig; men dessutom får jag se
om någon af dem vill begagna det vapen
<le fått för alt skada hvarandra i pappas
ögon eller mina. — De frukla hvarandra,
det vet jag.

Baron. Din plan är slug nog. — Det
senare i synnerhet pröfvat- manien; bar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/profningen/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free