- Project Runeberg -  Pröfningen /
49

(1842) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pröfningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Emelie! — Gåste Löjtnant, der kommer
ni för sent. — Ilan ä’ uppfostrad i
huset; de äro barndomsvänner, så sa’ man
mig förut. Bah, jag känner fruntimren;
en ungdomsvän är alltid för gammal för
deras ombytliga sinne.

Magistern (för sig). Jag imaginerar
mig huru väl det der ska’ ta der borta?

Emelie (Jör sig). Den oförskämde!

Rammarh. Ilär sitter jag nu och
väntar på ett rendez-vous. — Det är väl en
li-i ten landtlålla som blifvit förtjust i de
t bägge knapparna för nyckeln,
i Magistern (för sig). De der
knappar-• na på Kammarherrens frack förefalla mig
; liksom ett par ögon på en flundra. — Ocli
lian väntar sig ett möte han också!

Rammarh. Det blir emedlertid en
löjlig historia att berätta för Adolf och de
andra, att vara ute på friare-ärender sjelf
. och dessutom få billetdouxer från andra
damer; det är litet kuriöst; åh det just
här! — Men det gör ju ingenting.
(Lorgnerar.) Men se der kommer en dam.

— Ah, hon ä’ beslöjad — gången ii1, lät t

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/profningen/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free