Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pröfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kammarh. Ja, gudbevars, fyllest nog.
— Nåh vidare?
IVillner. Jaså, Ni liar läst brefven och
är sä lugn! Var det inle åtminstone ett
som smärtade Er?
Kammarh. (för sig). IIva’ fan menar
han? (högt) som smärtade mig? — Åh,
vid sådana är jag gudskelof van; jag
lägger inte lumpenheten på sinnet.
Willner. Herre, det är tid att jag
talar allvar. Ni gäckas med allt som är
heligt. Välan! Ni kan inte väckas utan
att jag i ert öra ropar ett namn, som ska’
förkrossa Er. Känner Ni Maria Grönstrand?
— brefvet var från henne.
Kammarh. (för sig). Se så för fan,
nn ska’ man se att kärringen gett den der
figuren fullmakt att kräfva. — Här gäller
det att vara styf. (högt) Ja, del kan jag
inte neka, men hvad lör den der affären
Löjtnanten ?
Willner. Det rör hvarje menniska med
hjertat på rätta stället; man måste vara
en barbar, att ej vilja aftoika hennes tårar.
Kammarh. Jaså, hon giåter. Ha, ha,
ha, då måtte hon se för söt ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
