Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mälen med hans följeslagare, och derför icke gaf akt
på hvad Rasmus företog sig, passade också denne
på att smyga sig bakom häcken och stack sin värja
med all kraft i sidan på honom.
Detta fega sätt att anfalla rågade måttet af Sven
Torssons tålamod och bragte honom med ens i ur-
sinne. Utan att gifva ett ljud ifrån sig af smärta
eller vrede, vände han sig hastigt om och grep med
ett kraftigt tag den förbluffade Rasmus om nacken
samt lyfte honom, trots allt hans sprattlande, på sina
starka armar högt i luften, liksom han varit ett litet
lindebarn. — Han såg sig omkring. — Man märkte på
blodet, som sipprade fram under hans gula elgskinns-
tröja och färgade sanden, att han var sårad. Derpå
skyndade han med sin börda, utan att stappla, ut ge-
nom porten. Kasmus var så förskrämd, att han ej
gaf minsta ljud ifrån sig. Äfven hingstridarne, som
längsamt följde efter, syntes slagne af häpnad öfver
denna oerhörda armstyrka.
Då Sven Torsson kom fram till räcket som gick
kring slottsgrafven, kastade han en hastig: blick dit
ned. Derpå lyfte han Rasmus högt i luften samt
slängde honom som en vante ner i djupet. Man hörde
hur det plaskade till i vattnet der nere. Derpå vardt
det tyst.
Utrop af fasa, blandade med svordomar och för-
bannelser, uppstämdes nu från alla håll. Ingen tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
