Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Göran», återtog Hogenskild, »går dagligen om-
kring, tisslar och smyger med limstången, för att
han skall få hans kongl. maj:t till den villomeningen,
att Sveriges adel vill sätta hertig Johan på tronen.»
»Som man ropar i skogen, får man svar», ut-
brast Sten Eriksson häftigt och slog på svärdfästet.
... »Bäst, Göran, att inte väcka den björn som
sofver.»
Samtalet fortsattes en stund med lågmälda röster
om detta ämne, Nägra tyckte, att rikskansleren borde
säga konungen adelns tanke rent ut, medan andra
hviskade hvarandra i örat, att det nog vore sant, hvad
herr Hogenskild en gång förut sagt, att rikskansleren
nog ville vara med och se på när yxan gick, blott
han sjelf finge slippa att hålla i skaftet. Man enade
sig emellertid till slut derom, att Sten Eriksson skulle,
i egenskap af konungens frände, frambära en protest
i adelns namn mot Görans tilltag att ej blott hindra
det Sven Torsson dömdes efter gref Svantes gårds-
rätt, utan ock att vägra dennes fogde att taga honom
uti sitt försvar, hvilket vore ett farligt ingrepp i
deras gamla privilegier.
Medan några af herrarne sökte öfvertala Sten
Eriksson att redan samma dag frambära denna pro-
test, hade andra bland dem fört ett hviskande sam-
tal, då och då afbrutet genom höga utrop af för-
våning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
