Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när hägringen som fylt hans hjerta med hoppfull
väntan förbleknar i molnen, lemnande efter sig svarta,
skumhöljda brottsjöar, som vräka in öfver den öde
klippstranden. — Hon ville tala, fråga den gamle
skrifvaren om mycket mera, som stormade omkring
i hennes hufvud; men hennes frågor blefvo orediga
och osammanhängande. Han bad henne helt vänligt,
att hon skulle lugna sig och sätta sig ned på bänken.
Men hon skulle ut, ut i kalla luften från qvalmet der-
inne, och derpå rusade hon på dörren utan både
tack och farväl.
Der utanför i förstugan blåste kall nordan, som
yrde in stora drifvor genom de öppna portarne. Men
hon kände icke hur det sved, när de hvassa, bi-
tande isflingorna piskade i hennes ansigte. Tvärt om
tyckte hon att det var en rigtig lisa för själen att
gå rakt mot blåsten, Och så kom hon, utan att hon
tänkte derpå, att blifva stående länge och väl ute på
trappan, som förde ned till den under denna årstid
stängda vattenporten och de många vedstaplarna in-
nanför densamma.
Vid samma tid satt Göran Persson i konungens
studerkammare. Kung Erik hade hela dagen varit
nedstämd till lynnet, men utan att egentligen lida af
några våldsamma sinnesutbrott, från hvilka han lyck-
ligtvis på sista tiden varit nästan helt och hållet sko-
nad. Tillräckligt misstänksam och häftig var han dock
alltid, för att prokuratorn skulle nödgas taga hela sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
