Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor som uppe på sluttningen. Der stå mindre grupper,
ifrigt småpratande, medan en lång rad af hästar med
stora klöfsadlar beta vid det spetsiga pålverket, som
följer stadens utkant.
Nu kommer en förnäm herres tjenare genom
stadsporten, bärande ett silfverfat och styr kosan
upp ät slottet till. Fatet är rågadt med de läckraste
gorån och stekta äpplen. Det är fru Märta Sture,
hviskar man i grupperna, i det man följer honom med
blicken, som sänder det till sin olycklige, gamle make;
Gud signe henne. Och ansigtsuttrycken blifva all-
varsammare, samtalet mattare.
Så sorlar man och tränges hela förmiddagen.
Det har regnat något strax på morgonen. De
väta räfskinnströjorna och vadmalsjackorna sprida en
afskyvärd lukt omkring sig. På sina ställen är den
leriga marken upptrampad till en djup välling.
Men uppe i den stora byggningen går man
oafbrutet ut och in. Än är det en högväxt frälse-
man med yfvigt skägg, som klifver gravitetiskt
öfver tröskeln, för att något hemta sig från qvalmet
der inne, än en liten spinkig skrifvare, som kilar sig
in genom mängden, snäsande åt höger och venster.
»Hur går det? — Hvem talar nu? — Lider det mot
slutet än?» spörjer man de utträdande hvar efter
annan. Allas läppar synas färdiga till samma fråga.
Nere bland grupperna vid staden vet man redan
att rikskansleren talat, Han har försvarat Grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
