Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skarpa ögon betraktade honom ett ögonblick med
ett uttryck af den största förvåning, så att Sven ett
ögonblick nästan misstänkte att han var igenkänd.
Men då ropade konungen uppifrån trappan åt pro-
kuratorn att han skulle skynda sig och denne svarade
derför endast med en tvär nick på Svens ödmjuka
helsning samt lät honom utan vidare fortsätta sin väg.
»Hvad hette han?... Hvem var det?» ropade
konungen upp i från de öfversta trappstegen.
»Hvem, nådig herre?» svarade prokuratorn; »me-
nar I härolden?»
»Nej, spejaren I mötte! — Drabanten med det
långa håret.»
»Om jag det gaf akt på!»
»Så kalla honom till baka! — Nej! blif qvar!
Det var en af Johans rackare. Jag vill sjelf få honom
att stanna!»
Och med dessa ord sprang konungen upp för
de få trappsteg, han gått prokuratorn till mötes, och
skyndade bort till motsatta sidan af rundeln, der han
hoppade upp på bröstvärnet.
Sven, som under tiden fortsatt sin väg öfver
inre borggården och just skulle vika af inåt port-
hvalfvet, hörde i det samma ett besynnerligt susande
ljud öfver sitt hufvud, liksom om hågon skulle hafva
slagit häftigt med ett långt spö i luften. Derpå klin-
gade det till bland stenarne några alnar ifrån honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
