Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar enfärgadt hvitt. Det liknade just den fege Johan,
han var nästan lika feg som falsk.
Då kom en mindre båt roende längre in i
sundet och i framstammen på den samma stod ju
ganska rigtigt en högrest gestalt med hvit hjelm-
prydnad.
»Lägg om rodret!» skrek kungen ned åt rorgän-
garen och ropade derpå åt de fjorton roddarne att de
icke skulle spara sina armar, så att man snart hunne
fram till den lilla båten, som han pekade ut för dem.
Ingen af höfvitsmännen kunde fatta ändamålet
med denna besynnerliga manöver. Anders Sigfrids-
son gick fram till konungen än en gång och förestälde
honom i tydliga ord den fara, för hvilken han utsatte
sig genom att ensam söka genombryta fiendens slag-
ordning. Han kunde ock törna emot och fastna på
något grund i det trånga sundet, och då vore så väl
båt som folk förlorade.
Men denne låtsade som vanligt icke höra ett ord
af hvad han sade. Han såg endast den hvita fjäder-
busken på afstånd och till den ville han komma,
kostade det än hans lif.
Denna manöver afgjorde striden. Knappt hade
nämligen hertigarnes folk blifvit varse att den kungliga
håpen styrde inåt sundet och derigenom kom i vägen
för de andra kungliga båtarnes styckeeld, förr än de
rodde fram af alla krafter och lyckades med större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
