Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drande straffpredikan, såsom förr varit sed, under häpen
tystnad. Ett rigtigt afgrundstjut, åtföljdt af slammer
med vapen och åror, förtog nu, efter några ord, hvarje
ljud från hans läppar. Från alla håll skallade ropen:
»Vräk den svarte satan i sjön! — Hör du, Göran,
att vi icke längre vilja utskällas för dina hofmän! —
Kasta hit den fulingen, att vi få se om han flyter!»
Kung Erik måste taga hela sin myndighet i an-
språk för att någorlunda stilla oväsendet, och det hade
förmodligen icke heller lyckats för honom, om icke pro-
kuratorn funnit för godt att i tid taga sin Mats ur sko-
lan och aflägsna sig inåt staden. Till den lyckliga ut-
gängen bidrog äfven att vaktknektarne i tornet, när
de sågo hvilken vändning uppträdet syntes taga, af-
stängde de eftersta båtarne, hvilka lidit de mesta
förlusterna och der folket derför var mest uppbragt,
från att komma in genom spärrbommen. —
Det var i skymningen samma dag som Nils Gyl-
lenstjerna kom till baka från hertigarnes läger, der
han varit för att bjuda mansbot för härolden, som
hertigarne sändt in i staden och hvilken Göran Pers-
son, i ett anfall af raseri, låtit piska till döds. Riks-
kansleren råkade konungen i matsalen. Han var i
det yppersta lynne, skrattade och sjöng. Genast han
fick se Gyllenstierna på tröskeln, skyndade han upp
från bordet och drog honom med armen om hans
hals in uti en af de innanför liggande salarne, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
