Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men flertalet af knektarne lyssnade med andäktiga
miner, ty det var nog mycket, ansågo de, som fun-
nes i luften hvilket ingen menniska, hur rar hon än
gjorde sig, kunde blifva klok på.
»Månne han har trollen med sig äfven nu?» sporde
en af dem och stack fram sitt lurfviga hufvud bredvid
Max Klos armbåge.
»Jo, lita du på det, Tomas Menlös! Senast i
går qväll såg jag honom stå allra öfverst i lejon-
tornet och tala liksom för sig sjelf. Men det var nog
till en sådan der osynlig en, som han såg flyga om-
kring sig i luften.»
»Men då tycker jag att han borde haft magt till
att hjelpa Göran?» inföll en tviflande stämma ur hopen.
»Det begriper du inte, Jöns», svarade Max Klo,
häftigt uppbrusande, och tog på sig sin allra myn-
digaste min. »Ser I, bussar, Göran var nog i allmän-
het en framsynt karl. Hm... Men för sig sjelf såg
han knappt handen af idel öfvermod. Derför anade
han icke hur illa det skulle gå för honom, och det
han icke såg eller anade, det kunde väl icke kungen
hjelpa, det är ju alldeles solklart, det — dummerjöns!»
Ett aflägset buller, liknande det som uppstår, då
en större ryttarskara trafvar fram öfver fast mark,
kom samtalet att afbrytas och befriade fänriken från
vidare förklaringar af denna kinkiga sak.
Passa upp der nere på bron!» skrek han i stäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
