Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. En berättelse om nederlag. (Forts. på Böhmens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk. Rättigheten för lekmän att få mottaga kalken
i nattvarden hade införts eller snarare återinförts
bland Huss’ anhängare under hans fängelsetid. Han
hade icke själv varit med om att införa denna reform.
Men han gillade, den i ett brev, som han skrev till sin
församling, i vilket han sade, att det var en uråldrig
sed och fullt i enlighet med Skriftens bud. Kalken
blev därför snart hans anhängares ’kännetecken och
symbol. Ziska hade en kalk på sitt standar, och en
ofantlig kalk prydde tornet i Tein-kyrkan, hussiter-
nas förnäm sta kyrka i Prag. Den reformerta kyrkan
i Böhmen har den fortfarande i sitt sigill och till sin
sinnebild.
Över mer än ett slagfält under denna vilda, under-
liga tid såg man fanan med kalken veckla ut sig i
trium f, och den ryktbara sången om Ziska och hans
kalk ljöd från segrarnes läppar.
Tre korståg företogos mot hussiterna, och tre
gånger gjorde de tappra böhmarnc — ty tappra voro
de — ett häftigt motstånd mot inkräktarne och
drevo dem tillbaka över sitt lands gränser. De ut-
krävde till och med hämnd och inkräktade i sin ord-
ning på Tysklands område.
Men vad vi fram för allt söka och önska finna mitt
i denna strid och under dessa blodbad, är vittnesbörd
om den tro, den kärlek och hängivenhet för Kristus,
i vilken Huss levde, och för vilken han dog. Bland
hussiterna uppstod snart två partier —- det parti, som
önskade att hålla fast vid det gamla så mycket som
möjligt, och det, som önskade gå vidare i sina refor-
mer. De kallades calixtiner och taboriter —
- calixti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
